Why?!!
Att kämpa har jag gjort hela livet...
...efter det jag trodde va självklart att få från er
Jag har kämpat tills mitt hjärta blivit sönderrivet
...och nu ger jag upp, jag orkar helt enkelt inte mer
Jag har tagit många, stora, svåra steg denna tid...
...och det är ni helt medvetna om
Ni borde förstå att det jag är ute efter är endast frid...
...men nu fick jag nog och ett stor svek och ett slags hat kom
Jag tänker ofta att det är orättvist att jag ska va den enda som känner såhär...
...är det bara jag som tycker allt blivit fel?
Men jag inser mer o mer att det finns inte mycket bra att få där...
...så jag måste va självisk nu och sträva efter att bli hel
Fast detta nu i mitt hjärta mer än skär...
...så får min ork inte just nu försvinna
Då ni vet min ork är viktig när...
...jag tog steget då jag måste orka och helst vinna!
Jag får nu hitta ett sätt utan er att finna min glöd...
...fast jag har svårt att veta hur
Men ni fanns inte där när jag va i nöd...
...och mitt i allt känner jag ändå jag haft tur
För det finns människor som faktiskt hjälper men framförallt förstår...
...som jag också vet ni endast klandrar mig för
Men dessa människor, utan svek och kämpande, jag faktiskt når...
...Jag hoppas ni en dag förstår precis som de gör
Att tänka allt är över och slutar såhär blir en för stor sorg...
...så jag kan erkänna att hoppet finns längst bak om att det ska bli bra
Men för att klara det nu bygger jag än en gång en egen borg...
... för så som det är nu är långt ifrån det jag vill ha
Hade tagit mig igenom hela dagen utan att bli ens lite tårögd tills jag läste detta. Väldigt, väldigt vackert skrivet! Hejar på dig, Sandra!
