Från ängel till älva...
Utav min underbara kusin fick jag inspirationen att, för första gången i mitt liv, försöka skriva en dikt. Denna dikt blev jag ändå ganska nöjd med (för att va den första) och tänkte skriva den här då den egentligen ger en förklaring till mitt "blogg-namn" och min förälskelse i älvor =) Läs om ni orkar!
En ängel med stora vackra vita vingar
... det va allt jag önskade att bli en gång i tiden
Som ängel skulle jag komma bort och skapa nya ringar
... och låta mig bli hel men framförallt få lov att leva i friden
Den tiden då det kändes som allt jag såg var rött
... klarade jag mig genom att inte känna, jag blev iskall
Det fanns till och med stunder då jag tänkte jag lika gärna kunde ha dött
... idag ser jag dessa känslor som ett enda stort misslyckande och fall
Viljan på den tiden att bli en ängel trodde jag skulle skapa en slags styrka
... nu kan jag se tillbaka och se det som en väldigt stor sorg
Men idag vill jag inte längre va en ängel som associeras till död och kyrka
... jag lyckades ju ändå på den tiden bygga upp en stor, stark borg
Jag klarade mig genom en tid då allt jag hade i huvudet va att jag skulle skämmas
... nu orkar jag inte längre ha kvar den känslan den ska bort
Idag har denna tid gjort att det inte finns mycket här i livet som mig kan skrämmas
... jag får ju inte glömma det jag ändå skapade...mitt alldeles egna starka fort
Jag har många människor att tacka men en person har gjort något stort
... genom henne har jag lärt mig det finns fler, vi är inte själva!
Vilket va svårt att tro på henne i början men sen gick allt snabbt, det gick jättefort
... jag tänker idag att det jag egentligen då borde önskat att bli va en fin, vacker älva
Älvor har precis som änglar stora vackra vingar
... dom associeras dock inte till orden kyrka och död
För hör man ordet älva är det något annat som klingar
... och det sista jag nu vill är att endast se min barndom som röd
Förutom dess vingar så är älvor kända för deras personliga kraft
... nu när jag ser tillbaka ser jag att det har jag faktiskt också haft
En kraft att överleva, kunna gå vidare och idag må bra, ser jag som en styrka
... det är därför jag idag har älvan som ett tecken, en symbol, något jag alltid kommer att dyrka
Sandra...vilken underbar dikt,du är kanonduktig.
Vackra fina du,jag saknar dig på jobbet!
Vackert skrivet! Du verkar ha gått genom många svåra saker. Men jag uppfattar dig som stark också=)
Fin dikt Sandra. <3 Jag tycker om den
jätte fin verkligen
Ville bara skicka en kram och tala om att du har väldigt många vackra tankar och bilder.
