Faaan!!!
Hur länge ska jag orka?
Hatar denna jävla skitångest! Hatar dessa jävla flashbacks! Hatar det!!!
Duschade innan...det gick skit!
Att inte ens kunna duscha, lyssna på viss musik, se vissa föremål, se vissa människor, höra vissa ljud, sova en mardrömsfri natt...ja, listan kan göras skitlång!
Ibland önskar jag bara jag kunde somna och vakna så är jag något annat än en människa.
Varför ska människan va så smart att den lixom har alla dessa "överlevnadsfunktioner".
Det räcker väl med att det hänt.
Varför behöva "uppleva" skiten igen! Gång på gång.
Hur länge orkar man lixom?!!!
Vad gör jag...
...om städningen inte hjälper mot ångesten (som nu)
...om orden jag får inte går in i mitt huvud och därför inte hjälper till i min ångest!
...VAD SKA JAG GÖRA?
HELVETES SKIT ÅNGEST!
"Städ-time"
Nu är det städning som gäller...måste bara!
Skitångest!
F*N!
Skitsnö! Inget besök idag pga. detta skitväder!
En sen tanke...
...sluta snöa! Vill ha besök imorgon ju!
Längtar efter våren...
Inlägg kommer...
...lite senare...
Usch!!!
Skitdag idag!
Tänk så mycket man kan hata sig själv!
Ångesten...
...min morgon börjar med att städa!
Ja, det är ett "verktyg" jag själv hittat på. Städa=ångestdämpande!
Så ja, jag kommer nog inte skriva mer förrän jag lugnat ner mig och blivit helt klar med alla städning....
Hatar denna ångest!
inget bra...
...idag.
Eller ska inte klaga eller så. Efter en natt med någon timmes sömn och MASSOR med drömmar, minnen och sånt som skapar kaos i huvudet...det gör en trött...supertrött!!!
Ta bort denna ångest!!!
suffering...
...inside!
Fy vad man kan hata sig själv ibland!
Nu hände det igen...
...genom mina drömmar jag haft ett visst antal nätter så räckte det med att jag logga in på min mejl och såg en utav "mejl-mapparna". Ett namn, en liten ikon....
Det skapades BARA kaos!
Egentligen inte...det kopplade ihop drömmen och ja, nu VET jag det är sant. Mina drömmar HAR HÄNT!
SÅ förjävla jobbigt...hatar detta!
Jag vet det kan låta helt sjukt allt det här. Jag själv tycker det läskigt, skrämmande och jag förstår inte hur en människa kan fungera såhär.
Varför inte bara minnas ALLT och ja, allt och allt, men det som hänt har hänt.
Varför ska JAG behöva må skit över detta!Just nu känns det...
Varför?
....varför ens lägga ner tid på att ge mig mitt namn?
P.S.
Vill bara tacka alla för de fina kommentarer jag fått ♥
...dom betyder och värmer MASSOR...
Nu hände det igen...
...eller nu och nu. För en liten stund sen. Räckte med att jag tittade igenom lite gamla (framkallade) foton och jag kom in i en helt "annan värld".
Jävla, äckliga, skit-flashbacks eller även kallat "återupplevande".
Jag tog hjälp av personalen denna gång med. Känns samtidigt skönt efteråt då jag löste och gick igenom hela situationen istället för att "stoppa den på dumma sätt".
Men fy! Räcker väl att man varit med om saker, varför måste man "uppleva" dom på nytt, minnas mer och mer.
Varför?!
Sitter nu i en kallsvettig t-shirt och fortfarande ganska skakig. Ska försöka lägga mig. Är så himla trött. Men är så himla rädd för att sova!
Låt detta bara gå över!
ARG!
Jag är så arg just nu. Arg. Besviken.
Dessa känslor är nya för mig. Har till och med visat dessa känslor.
Men fy vad jag är besviken!
Vill hem nuuu :´(
Trodde...
...eller rättare sagt kunde inte ens föreställa mig hur jä*la tufft det kunde bli att ta tag i denna jäkla PTSD!
Självklart visste jag innerst inne att det skulle va tufft här på Orana, att man ska ta tag i saker man under flera år lyckats skjuta undan...hittat olika strategier för att lixom förtränga. Slå bort alla dessa flashbacks.
Men just nu kvittar det vad jag gör (känns det som)...det dyker upp "flashbacks" om jag tittar på tv, ser vissa föremål, som kan va allt mellan en viss tavla, lampa eller t.om. en viss gardinstång. Det kan dyka upp genom dofter, vissa personers utseende...ja, listan kan göras väldigt lång.
Om man inte haft detta, eller känt denna starka ångest (som kan dyka upp när som helst) så förstår jag att det inte går att förstå.
Men fyf*n!!!
LOBOTOMERA mig!
Att bli påmind om hemska saker är tillräckligt jobbigt. Men att bli påmind på ett sånt sätt att man till och med kan se det och till och med känna det! Uppleva allt på nytt.
Allt är som en film, en mardröm!
Skräckfilm...
...ja, allt känns ibland bara som en sjuk, jä*la film. En skräckfilm!!!
En mardröm!
Snälla väck mig....
Tur jag har dig J ♥
Lobotomera mig...
...ja, låt någon bara göra det. Okej det må låta helt sjukt och drastiskt...men att leva i skräck över att råka känna en viss lukt, se på tv, komma in i rum man inte varit i förut och att sova. Ja, listan kan göras lång!
Men jag orkar inte minnas mer!
Ångesten igår kväll tog överhand! Och natten va hemsk. Knappt två timmars sömn, sammanlagt. Kröp i kroppen!
Att få en ångest då det kryper i hela kroppen, en ångest som gör att man känner sig neräcklad, förpestad...att inte ens kunna böja på sina fingrar för att då nuddar man sin egen hud, det kryper i en så mycket att man bara vill slita av sig det äckliga skalet och under det hoppas man det kan finnas ren, ung, fin hy.
Ett skinn och en hy man kan ta på, ett skinn man inte behöver duscha, tvätta eller skrubba konstant.
Ta bort mina MINNEN!
Ta bort denna PTSD
...
Stoppa tårarna så stoppas känslorna...
Att lära sig stoppa tårarna, inte uttrycka smärta-låtsas att jag inte kände något-vara iskall...
Ännu en dag avklarad...
...ja, det känns verkligen så. Har haft ett par kämpiga dagar men dagen idag tog priset!
Svårt att förklara...det blir så mycket inproppat i hjärnan att jag tillslut inte kan sortera det.
Jag är ju väldigt ny här på Orana men börjar förstå att detta är rätt plats för mig. Dom förstår, kan det dom håller på med...men ja, viktigast så förstår dom!
Tusen tack för allt idag ♥
Nu måste jag sova. Mycket medicin idag och mina ögonlockar känns tunga som...bowlingklot? =)
Sov så gott allihopa!
Gör mig hel...
Snälla hjälp mig ta bort...
Jag önskar jag kunde gråta floder, sparka sönder väggarna och skrika mig hes!
(istället)
... ...alla bilder...
...alla känslor...
...denna ångest...
...alla skitminnen!!!
...hur gör jag?! (!!!)
Det är inte så jävla lätt att "prata bort" ångest...
Och absolut inte med personer jag inte känner än!!!
Gör mig HEL!
"These wounds won't seem to heal, this pain is just too real There's just too much that time cannot erase"
