Sk*tdag!

Jag har iallafall lekt lite med Hugo och Snus. Eller lekt och lekt...bara så svårt att låta dom va. Vill helst låta dom vänja sig i sitt nya hem. Men en liten mysstund har jag haft med båda två enskilt.
Sen blev det städa vardagsrummet (tjänar en liten extra slant då)
Nu tänkte jag gå en promenad. Lägger kanske ut lite bilder sen om jag tar några.
Summan:
Städa och promenad = Ångestdämpande
Ibland...

Lilja...

""And when I'm gone, just carry on, don't mourn
Rejoice every time you hear the sound of my voice
Just know that I'm looking down on you smiling
And I didn't feel a thing, So baby don't feel no pain
Just smile back""


"Eminem-When i´m gone"


Time for...

...some tears...

 

Jobbigt, jobbigt, jobbigt!!!

Panik, ångest...aaaallt!!!


Sista natten...

...här...Jobbigt =( Men...men...jag vill tacka ALLA härifrån som funnits och stöttat mig under denna tid!
Ni är guld värda!
Tänkte lägga ut en bild härifrån...haha...ja, jag vet det är klockor! Men tänk så många gånger jag tittat på dom och så tänkte jag att jag kan lixom inte lägga ut bilder härifrån på min blogg i och med sekretess osv. Så ja,det fick bli klockor...haha...
...jag undrade länge varför klockan (längst till höger) hade en plastpåse om sig. Fick reda på att en viss person störde sig på den då den gick fel...haha...ja, så kan man ju också lösa det om man inte orkar vrida om den =)
Sen så vill jag också tacka alla underbara människor jag har runtomkring mig som stöttar mig och finns här för mig!

...neeeej...

...jag typ vägrar!
Vill inte längre...
Hjälp mig ta bort denna ångest!!!


Vill inte...

Jag verkligen, verkligen vill inte längre =(
För att komma på andra tankar:


Direkt när jag kom hit så grävde jag fram min snölykta som nu blivit förvandlad till en igloo =) Men mysig att tända ändå...
Sen hade min snöängel...plus min och Malins snöänglar heeelt försvunnit. Så jag "uppdatera" den igen...MYCKET roligare denna gång...i denna djupa snö! HAhaha...jag försvann ju nästan.
...tyvärr bara mobilfoto...vilket inte blir särskilt bra...men..men..
Fjärilarna är till dig Malin =)

...

...om tankar kunde mörda!

 

Tänker på dig


...

...fy f*n vad allt kan kännas mer än tufft ibland!
Tröööött på detta!
Kan minnena bara försvinna någon gång!!!

Aaaaarg!!!

Tur du hade någon! Tur du blev räddad!
Bara synd du hamnar på fel ställe. Jag ville bara kidnappa dig därifrån! Men nu ber jag alla, som läser min blogg att hålla alla tummar och tår så att denna underbara människa ska få RÄTT hjälp!

Jag brukar inte vilja "blotta" ut mig så känslomässigt här....men nu har lilla Sandra fått nog!!!

Jag säger detta och står för det till 110%. Jag har verkligen haft tur här. Att få rätt hjälp tillslut. Jag har blivit "utredd" och de vet orsaken till mitt mående genom att jag haft samtal, provat mediciner, fyllt i papper osv. Jag är verkligen tacksam för denna hjälp jag har fått och ska få (Orana). Men jag märker också hur man bara skriver ut folk från psykiatrin som inte är redo, som inte har fått rätt hjälp.  Klart att vissa klarar sig med medicin, samtal osv. Klankar självklart inte ner på hela psykiatrin. Men tycker att VARJE person som någon gång blir inlagd inom psykiatrin ska bli "utredd" helt och få rätt hjälp! För man kan väl inte få rätt hjälp om man inte utreds helt?!! Om man inte vet varför personen mår som den mår?
Varför skrivs så många ut som inte känner sig redo? Som känner att det kommer bli katastrof om dom kommer hem? Varför? När de till och med säger det rakt ut: "Jag är inte redo"
Varför är det såhär?
Brist på personal?
Brist på pengar?
Brist på kunskap?
Nej, nu får man fan ta tag i detta!!!
Ett exempel:
En ung tjej försöker ta självmord, med sprit, tabletter, rakbland...ja, vad som helst. Hon åker in akut och blir direkt inskriven på någon psykavdelning. Ingen vet något om denna tjej om hon blivit utsatt för hemska saker misshandel, hot, övergrepp m.m. och hon läggs in på en avdelning där det finns personer som helt plötsligt slår i väggar, skriker könsord m.m. Utan att veta något om tjejen läggs hon in här och senare får hon frågan:
-"Känner du att du fortfarande vill ta livet av sig"
Tjejen kanske fortfarande känner detta men kan inte tänka särskilt klart. Hon vill inte stanna här. Så hon blir utskriven direkt.
Ja, de blandar helt enkelt människor med olika psykiska problem. Vilket är så fel!
Okej, här har jag mer förståelse med personal osv. Men fortfarande hittar jag ingen förklaring till uppföljning, utredning osv. Hitta rätt HJÄLP till varje individ.
För jag menar, låter dessa stycken, nedan, bra?!

Detta läste jag här ifrån:

"I Sverige är självmord den vanligaste dödsorsaken för män mellan 15 och 44 år. Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) gäller det för alla världens länder (som för dödsorsaksstatistik) att självmord är en av de tre ledande dödsorsakerna för människor mellan 15 och 34 år. I USA kommer självmord på tredje plats, för gruppen 15-24 år, efter mord och olyckor.

Det är en världsomspännande tendens att självmordproblematiken kryper nedåt i åldrarna, och det är något som också uppmärksammats i svenska undersökningar"
Detta kopierade jag här ifrån:

”Varje dag tar 5 svenskar självmord, dubbelt så många som dör i trafiken.” skriver Aftonbladet i artikeln ”...tänk om hon tar livet av sig” I samma artikel kan vi läsa att över hela Europa är självmord den näst vanligaste dödsorsaken; Över 150 000 européer tar livet av sig varje år. 
I Sverige är självmord den enskilt största dödsorsaken bland ungdomar 15-24 år.


Ja, nu har jag fått ur mig lite aggressioner....eller vad det är. Men du och jag Malin! Vi klarar allt! Visst?!
Tänker på dig. Du är fast i mitt 

Snart gäller det!

Ja, nerverna känns verkligen! Som om dom nästan är utanför kroppen...haha...om man nu kan säga så.
Svårt att förklara!
Jag kan väl erkänna jag ändå känner en liten lättnad över att ha fått reda på vad man "lider" utav (PTSD) och inte att jag har en "hittepå-diagnos" som en annan gått och sagt. Det har varit en ganska tuff väg hit men jag har lärt känna två människor som planterat sig i hjärtat
  (som Malin oxå skrev). Det är något visst helt enkelt. Att träffa människor som man känner igen sig i. Man lär sig massor och man får någon speciell kontakt som inte går att beskrivas med ord! Det är en kontakt som är så stark att man nästan är säker på att den inte bryts...vilket är en väldigt sällsynt känsla för min del. Den är skön! =)
Jag kan också erkänna att jag inte bestämde mig för att ta emot hjälpen jag blev erbjuden förrän efter besöket på Orana (Äsphult). Jag är nervös...men...det va så fint! Ligger på Linderöds Åsen, är en stor gård som ändå är nyrenoverad och modern, massor med hästar, ett ridhus och hundar finns där. Man får inreda rummet själv (vilket jag älskar att göra) och jag har, såklart, redan börjat planera...lila och svart ska bli "basfärgerna" där. Kan inte släppa färgen lila...fint! Har fått några minnesvärda och betydelsefulla presenter utav de personer jag nämnde tidigare...det följer också med upp! Ni glöms aldrig!
En annan sak som va så himla "roligt" va att jag egentligen inte ridit "vanlig" häst sen jag var liten men de hade precis fått dit två islandshästar också. För något år sedan så red jag islandshäst och det va helt underbart!
Fick tyvärr sluta då ekonomin och tiden inte räckte till. Men nu ska jag ta upp det igen!




(Bild från när jag red islandshästar)


Jag glömmer aldrig!

Barn med särskilda behov?


- Jag kallas ett barn med särskilda behov.


- Barn med särskilda behov blir så lätt

Barn med särskilda besvär.


- Barn med särskilda besvär blir så lätt

"särskilda"


- Särskilda barn blir så lätt isär- skilda.


- Isärskilda barn får så lätt

särskilda behov.


- Särskilda behov är inte särskilda -

bara STÖRRE -


STÖRRE BEHOV har väl även du...ibland.



Denna är så fin. Blir lika berörd utav den varje gång jag läser den.





Jag fick den utav en person...
♦...som betydde massor
♦...som fick mig att inte känna mig ensam
♦...som va den första som frågade "rakt ut"
♦...som jag för första gången öppnade mig för
♦...som jag, än idag, tackar för att du fick mig (och följde med mig) så jag fick hjälp


Jag minns när du...
...lärde mig göra vackra smycken
♥ ...fick mig att bli beroende utav GuitarHero =)
♥...fick mig att känna hopp om en bättre framtid
♥...kunde hålla mig i handen för att hjälpa mig igenom drömmarna



Men...
→...jag minns också vårt samtal en kväll då vi båda började gråta (inne på toaletten) efter att du frågat mig en fråga och utan att jag gav dig ett svar...så förstod du.......men vad hände sen?
→...jag minns också att jag senare upplevde något utav det största svek någonsin→att helt plötsligt bli misstrodd?!

 

Vill bara skänka en tanke och hälsning till dig Malin (du behöver och "förtjänar" den som mest just nu tror jag )Glöm inte:
"Sandra & Malins detektivbyrå" haha...du förstår iallafall! 

 

 


Vad händer med samhället?!!!

Kanske lite tråkigt att jag inte skrivit på länge och nu skriver ett "ganska-upprört-inlägg". Men ibland blir jag så sjukt trött på hur samhället fungerar. Jag såg på en dokumentär för ett tag sen då en åttaåring blev inlagd på behandlingshem pga. anorexia. ÅTTAÅRING! Jag blir så arg...reklam, kläder, skyltdockor osv. Det ska va mer än, överdrivet, smalt och helst så lite kläder som möjligt. Klart att många t.ex. barnkläder kan va söta när det görs en babybody som liknar en kostym med slips osv. Men när det görs kort,korta kjolar till flickor och ja... Blir bara så trött på det! Därför tänkte jag lägga ut en liten bit utav två texten som Petter sjunger. De är tänkvärda:

Reflexion07

"...Kids som kommer upp ser bara cash och flash
för minns när slitz var musik, det är bara tits och ass nu...
Skönhetsideal, hon ska vara slank och smal
marknadsförs hårt utan samvetskval..
har hon haft någon man är hon en vandringspokal
har hon haft något jobb så var hon underbetald

Tjejer kallas horor innan... dem börjar femman
är det fel på skolan eller.. fel där hemma
Signaler som vi sänder ut.. känns mer än akut..
Där jag går det jag ser e mitt samhälle... sjukt!"



Soptippsvärld (tänk smart!)

"...gamla vanor slog in, försökte sakta växla ner
kliva in i rollen, försökte växa lite mer
de är så lätt å tappa taget å bara försvinna iväg
vi har barn här på jorden därför brinner min själ

därför kämpar jag på, därför känner jag så
de vi bygger upp nu är de vi ger till dom små
som ska följa våra fotspår, tolka våra handlingar
de är bäst å ransaka å så blotta våra sanningar..."



Ja, ville bara få ur mig det =)

Ha det super allihopa


...


Bara försvinn...en liten stund hade räckt!


Nu räcker det!

Hur kan ett stort steg i rätt riktning kännas allt annat än rätt längst in i 


Måste...

...bara få lov att "avreagera" mig lite. Jag vet att min blogg är sjukt tråkig just nu. Men ska uppdatera lite senare. Men just nu...

(varför dessa orättvisor?!)


Change with me in just two minutes, just two minutes...thats enough...I promise!

THEN  say cheer up...





PAAANIK!!!


...




Det kryper
, får panik, vill ta bort skalet. Nu.nu.nu.nu!!! Skalet ska bort!

CRAAAWLING IN MY SKIIIN!!!




Att älska eller hata?

Ja, min helg har varit väldigt speciell...mycket som hänt, fast det egentligen har varit väldigt lugnt oc hhur mysigt som helst. Tänkte uppdatera mer om allt imorgon för just nu är jag för trött och huvudet värker som om femtioelva ton sten befinner sig där inne. Jag har iallafall fått mig en liten tankeställare. 
Varför drabbas ibland de bästa? Jag menar...det finns hemska, äckliga, vidriga, sjuka människor som kan leva sig igenom ett helt liv och bara komma "undan". Ja, nu pratar jag inte just om fängelsestraff och liknande. Men varför kan inte alla vidriga sjukdomar m.m. drabba BARA dessa hemska människor?!! Nej, usch...för mkt känslor just nu.
Ja, ni får nu inte tro att värsta, värsta saken hänt  helgen...bara en tanke just nu. 
Fyfan vad världen kan va orättvis ibland...
...och fyfan vad människor kan va hemska mot varann!
 Nej, jag vet en enkel lösning: Mer kärlek allihopa! Haha...enkelt va?! Jo, men ändå...
är det inte lättare att älska än att hata?
För mig är svaret självklart! 

Sov så gott!
Hörs imorgon 

...one last breath...




Här kan du lyssna på den undebara låten från Creed:


...

Change with me in just two minutes, just two minutes-thats enough...I promise!


THEN say "cheer up"



Så fin...

Barn med särskilda behov


Barn med särskilda behov?


- Jag kallas ett barn med särskilda behov.


- Barn med särskilda behov blir så lätt

Barn med särskilda besvär.


- Barn med särskilda besvär blir så lätt

"särskilda"


- Särskilda barn blir så lätt isär- skilda.


- Isärskilda barn får så lätt

särskilda behov.


- Särskilda behov är inte särskilda -

bara STÖRRE -


STÖRRE BEHOV har väl även du

......ibland.


The Fray-Over my head

The Fray-Over my head

I never knew
I never knew that everything was falling through
That everyone I knew was waiting on a queue
To turn and run when all I needed was the truth
But that's how it's got to be
It's coming down to nothing more than apathy
I'd rather run the other way than stay and see
The smoke and who's still standing when it clears ?

Everyone knows I'm in
Over my head
Over my head
With eight seconds left in overtime

She's on your mind
She's on your mind

Let's rearrange
I wish you were a stranger I could disengage
Say that we agree and then never change
Soften a bit until we all just get along
But that's disregard
Find another friend and you discard
As you lose the argument in a cable car
Hanging above as the canyon comes between

Everyone knows I'm in
Over my head
Over my head
With eight seconds left in overtime
She's on your mind
She's on your mind

Everyone knows I'm in
Over my head
Over my head
With eight seconds left in overtime
She's on your mind
She's on your mind

And suddenly I become a part of your past
I'm becoming the part that don't last
I'm losing you and its effortless
Without a sound we lose sight of the ground
In the throw around
Never thought that you wanted to bring it down
I won't let it go down untill we torch it ourselves

Everyone knows I'm in
Over my head
Over my head
With eight seconds left in overtime
She's on your mind
She's on your mind

Everyone knows I'm in
Over my head
Over my head
With eight seconds left in overtime
She's on your mind
She's on your mind